För en månad sedan fyllde den här lilla killen 3 år.
Tänk vad tiden går... Liten har plötsligt blivit stor.
Födelsedagen firades med marängtårta och färska bär.
Jag hittade receptet till tårtan här på Underbara Claras blogg. Enkel att göra, och överraskande god! Den består av färdiga marrängbottnar, vispad grädde, skivade bananer, färska hallon, jordgubbar och lite citronmeliss på toppen.
Vem kan fånga flest såpbubblor?
Så här kan man göra... håll armarna rakt ut, ta sats, och spring genom bubblorna!
Ett pariserhjul snurrar långsamt runt runt. När jag blir större vill jag åka en massa karuseller och flyga högt högt upp i en stor luftballong och titta ner över marken...
Vad vore väl en födelsedag utan ballonger..?!
Väldens finaste födelsedagskort kom plötsligt flygande... med en luftballong bestående av en massa ballonger... från Fia såklart!
Igår sjöng jag på ett dop. Det var en tjej från öppna förskolan här i stan som hade rekommenderat mig. Det var ett jättefint dop och jag fick sjunga en så vacker sång, Välkommen till jorden heter den. Texten och musiken är skriven av Lotta Ahlin.
Jag hade faktiskt aldrig hört sången tidigare, men jag hittade noterna på notpoolen.se för 35kr. Då får man noterna direkt i datorn som en fil - jättebra! Sången är inte särskilt svår att lära sig tycker jag, men jag var tvungen att transponera den från A dur till D för den gick vääääldigt lågt i original.
Så här lät det när jag övade hemma! Inspelat med mobilen.
Klicka på bilden för att höra "Välkommen till jorden"
Sång: Karolina A. Armstrong
Text & Musik: Lotta Ahlin
Den här sommaren har det blivit mycket sång för min del, och det känns jätteroligt! Det började med att jag sjöng några sånger på min morbrors 60års fest. Han hade precis varit i London så jag sjöng bland annat Streets of London. Mina kusiner sjöng också några låtar var och så avslutade vi med en Roy Orbison låt tillsammans. Jag kan inte komma på vad den heter just nu.
Jag och mina kusiner sjunger tillsammans
Mitt största framträdande i sommar var i början av juli. Det var Eva som jag lärt känna, som frågade mig i våras om jag ville sjunga i en kyrka här i närheten. Jag tackade ja och hon satte ihop ett jättefint program av sånger som jag sen övade in. Jag har sjungit väldigt mycket i kyrkan förut i olika körer och en del solo också, men detta var första gången jag hade ett helt eget program. Jag sjöng bland annat Leonard Cohens Halleluja översatt till svenska av Py Bäckman. Jättefin låt som jag alltid har älskat, ända sen jag var barn. Vi brukade ha den på kassettband i bilen när jag var liten. Den svenska texten är fantastiskt fin också. Eva som är kantor ackompanjerade alla sångerna. Jag hoppas vi kan göra något liknande tillsammans igen!
Jag har också hunnit med att sjunga på en begravning i sommar. Då sjöng jag en sång som heter Mor lilla mor. Det kan vara ganska känslosamt att sjunga på en begravning, men det känns positivt att kunna bidra med musik vid ett sådant tillfälle, det känns som att sånger kan skänka hopp och tröst på ett annat sätt än bara ord. Och döden är ju också är en del av livet precis som festen och glädjen, även om vi så sällan pratar om den. Mellan åren 2000 och 2008 gick min pappa först bort i cancer, där efter gick min morfar, farfar, farmor och mormor också bort. Det var tunga år, men under samma tid föddes två av mina tre barn. Det enda jag vet är att livet består av både glädje och sorg och på något vis måste vi förhålla oss till det. Musiken tror jag kan hjälpa oss.
Musiken skänker glädje
Glädjen i musiken smittar av sig mycket på de små har jag märkt. Här har en av mina pojkar som fyllde tre nyligen fått en rosa ukulele i födelsdagspresent! Nu slåss han och lillebrorsan om den varje dag. Båda vill räkna in ...ett, två tre - kör! Sen vill de att jag ska sjunga Rock around the clock när de spelar till.
Idag fick jag för mig att jag ville göra något annorlunda av papper, något nytt som man kanske inte har sett förut. Skulle det vara möjligt att tillverka ett instrument tänkte jag. En gitarr kanske?
Jag började med att rita en platt mall av en gitarr. Jag tittade på några olika bilder av gitarrer, och på en riktig som jag har hemma och sen ritade jag något som jag tyckte liknade en riktig akustisk gitarr fast i miniatyr, ungefär som storleken av en hand. Jag ritade av mallen två gånger för att få både en fram och en baksida till gitarren.
På framsidan av gitarren skar jag ut ett runt hål, och sydde fast "strängarna" och sen tejpade jag fast trådändarna på insidan. Först hade jag tänkt använda guldfärgad ståltråd till strängarna, men det fungerade inte riktigt, så jag tog vanlig sytråd istället, och det gick bättre. Jag färgade också alla papperskanter med brun stämpelfärg.
Tillslut limmade jag ihop gitarrens fram och baksida med en lång pappersremsa emellan. På så vis blev gitarren tredimensionell och ihålig precis som en riktig. Gitarren var lite pilligt att göra och om jag gör en liknande igen så kommer jag nog försöka vara lite mer noggrann när jag limmar ihop delarna och sen skära bort alla ojämnheter på kanterna efter att den torkat, men jag tycker ändå att denna blev bra för att vara första försöket. Tyvärr går den inte att spela på, till barnens stora besvikelse.
Idag försökte jag hitta nya kökshanddukar. Först kollade jag runt i några affärer, men det slutade med att jag köpte lite tyg istället och sydde tre handdukar. Man kan fråga sig om det är värt besväret, och jag måste säga att jag tycker att det var det. På det här sättet får man precis det tyg man vill ha, och det är inte särskilt svårt alls, om man har lite vana att använda en symaskin. Tyget köpte jag på ikea. Det kostade 39kr/meter, och det gick åt en dryg halvmeter - slutpriset blev ca 25 kronor för 3 nya handdukar!
Hemmasydda kökshanddukar
Barnen ville förstås vara med, så jag passade på att visa hur en symaskin fungerar. Jag visade hur man trär maskinen, hur man ställer in raksöm och zig zag, hur man sätter i undertråden, och hur man fiskar upp den och lite annat som kan vara kul att veta.
Liten hjälper till
Sen fick vi skruva i en ny nål också, och se hur man fäster tråden. Men roligast var nog att stryka tyget.
Här är jag! Jag vill också vara med...
Jag sydde handdukarna på fri hand. I affären gissade jag mig till att jag behövde ungefär 60cm tyg, och det var kanske lite kortare än standard märkte jag när jag mätte några gamla handdukar hemma, men det var inget som jag tyckte spelade någon roll för slutresultatet. Bredden fick bli 50 cm för enkelhetens skull, även det några centimeter smalare än standard, men då fick jag ut tre handdukar i rad eftersom tyget var 1,5 m brett.
Tyg från ikea
Tyget med hus i olika varianter valde jag med tanke på att det skulle matcha gardinerna som vi har i köket, även dem har jag sytt av tyg från ikea.
Gardinkappa med hus
Handdukarna blev riktigt fina, och det känns roligt att tänka att vi har gjort dem själva. Nu fick jag lust att sy något mer. Vi får se vad det blir här näst.
Av fint glänsande papper har jag skurit ut fjärilar till en mobil som kan hänga och dingla i ett fönster eller en dörröppning. Formen på fjärilarna har jag klippt på fri hand, så varje fjäril är unik, och mönstret på vingarna har jag skurit ut med en roterande papperskniv. Genom att först vika pappret på mitten blir fjärilarna symmetriska.
Fjärilsmobil
Jag använder vanlig bommulstråd och limmar sen fast fjärilarna med ungefär tio centimeters avstånd. En variant är annars att sy fast fjärilarna, eller vad man nu vill ha hängande i sin pappersmobil, med symaskin, och helt enkelt följa mittlinjen på pappret och sy med raksöm eller zig zag. Längst ner kan man trä fast några pärlor och paljetter som dekoration. Det ger också lite extra tyngd till mobilen så den inte flyger iväg. I verkligheten snurrar fjärilarna långsamt runt runt där de hänger.
Grön nattfjäril
När jag nu har börjat skapa fjärilar i papper har jag också börjat lägga märke till fler fjärilar i naturen. Och härom dagen fick jag plötsligt syn på en alldeles speciell grön nattfjäril som hade tagit sig in i vårt nymålade kök. Vi hade lämnat fönstret öppet under natten för att vädra ut målarfärgslukten och nästa dag fann jag alltså den här otroligt vackra fjärilen.
Jag har även gjort en del kort med fjärilar på. Här är två av dem. För att få den rätta känslan så limmar jag bara fast fjärilen i mitten och viker sedan upp vingarna så det ser ut lite grann som om fjärilen just landat på kortet, och när som helst kan flyga iväg igen.
Nu är köket färdigmålat! Luckor och panel går nu i vitt precis som väggarna. Jag har ställt en liten skylt med ordet "Harmony" ovanför spisen. Den hittade jag i en mysig heminredningsaffär utanför Mariannelund när jag var på semester i Småland förra veckan. Drömmar i vitt hette affären som var fylld med prylar i härlig romantisk stil.
Lugn och harmoni
Skylten får fungera som en liten affirmation - en önskan om lugn och harmoni. Och köket känns helt klar mer harmonisk och enhetligt nu när vi fått bort den gula färgen. Vi får hoppas att lugnet smittar av sig på hela familjen, för här är egentligen allt annat än lugnt - "fullt ös" är nog en närmare beskrivning av livet med tre små barn. Det fina kortet som står i bakgrunden är gjort av Fia.
Nymålat
Vitt och fräscht
Smideshjärtan - pricken över i
Smideshjärtat på väggen kommer också från Drömmar i vitt. Jag fick två sådana av min mamma och nu har jag hängt dem mitt emot varandra på var sin sida i det nymålade köket. Det blev verkligen pricken över i. Nu återstår bara att lägga ett nytt golv... men det får vänta till en annan gång.
Jag håller på att måla om i köket. De gula luckorna och panelen på väggen ska äntligen bli vita! Min mamma är på besök så jag har barnvakt och kan ägna många långa timmar åt detta pyssel.
Just nu är första lagret målat, sen blir det ett lager till och så ska jag skruva tillbaka beslagen så klart.
Det känns redan fräschare
Jag måste säga att det är riktigt roligt att måla. Lite kladdigare och svårare än jag trodde, men ändå ganska enkelt att göra själv.
Lyckan här i livet består av ögonblick - små bevis på kärlek som man snart glömmer: en kyss, ett leende, en vänlig blick eller ett erkännande som kommer direkt från hjärtat.
Samuel Taylor Coleridge 1772-1834
Ur en liten pappersask flyger små små brev...
...av kärlek...
...de virvlar omkring och lägger sig huller om buller...
"A little fall of rain will make the flowers grow"
Jag tillhör normalt dem som brukar klaga på regn och dåligt väder, men när man kan ta så här fina bilder, en regnig dag, utanför sin egen dörr, då finns det egentligen inte så mycket att klaga på.
Sen hittade jag ett så fint ordspråk här om dagen, som handlar om regnet, och om livet:
"Life isn't about waiting för the storm to pass
It's about learning to Dance in the Rain"
Ett annat ordspråk som vi kanske borde ta till oss är detta:
